Från tidiga tonåren var jag övertygad: Jag måste skriva. Journalist och författare var det enda yrke jag kunde tänka mig. Och så blev det också. Jag har gått från en extrem till en annan: Tio år som nyhetsreporter på TT, där jag jagade sekunder. Därefter långa reportage som frilansjournalist för bland annat Moderna Tider och DN Kultur. Och sedan drygt 20 år tillbaka skriver jag böcker, projekt som kräver flera års arbete.
Jag är född i Karlstad, men växte upp i skånska Bjuv. Pappa var kemist och bytte ut sprängämnen på Nobelkrut mot produktutveckling på Findus. Vi var testfamilj och åt färdiglagat – prov X och prov Y – och fyllde i formulär efter måltiderna. Vi var moderna människor. Om det finns ett tema i mitt skrivande så är det människan och hennes förhållande till vetenskapen, tekniken och moderniteten. Det blev särskilt aktuellt för mig när jag upptäckte att min farfar inte bara varit professor i botanik. Sedan dess är en återkommande fråga: Vem är värdefull, vem är undermålig och vem bestämmer det?
Mina litterära förebilder är Tove Ditlevsen, August Strindberg och Marguerite Duras. Språket, exaktheten och avsaknaden av sentimentalitet, tilltalar mig. Och ska jag formulera en egen målsättning så är det att skriva med kallt huvud och varmt hjärta.
Jag brinner för det goda reportaget och är delägare i Offside Press, som förutom böcker också ger ut magasinen Offside, Filter och Skriva.
Sommaren 2013 var det premiär på min första teaterpjäs: musikteaterföreställningen Bara En Berglärka, som sattes upp av Öresundsteatern i Landskrona.
Några utmärkelser:
I januari 2019 fick jag min finaste utmärkelse, då jag promoverades till hedersdoktor vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet. Läs mer på Uppsala universitets egen webbplats.
Jag är också glad över:
Wahlström & Widstrands litteraturpris 2012, med motiveringen att jag ”med skönlitterär intensitet dokumenterat en fascinerande nutidshistoria med anknytning till min släktkrets”.
Göteborgs stads författarstipendium 2006, med motiveringen att mitt ”skrivande präglas av en stark övertygelse att verkligheten alltid kan förändras och att livet alltid kan bli bättre”.
Adlerbertska kulturstipendiet 2006, med motiveringen att jag med mina böcker om rasbiologi och utmattningsdepression ”på vitt skilda vis men lika alarmerande ringat in prestationskulturens mörka sidor”.